Första hjälpen på kalla ungar

I måndags hittade jag en till död unge men den hade troligen varit död sen i fredags. Safir hade även burit ner en av de svarta ungarna men den levde så jag la in den i boet igen.

Imorse då jag och Maja kom in i stallet låg en av de svarta ungarna på nedervåningen. Först vände jag mig bara bort och försökte sammla mig men sen öppnade jag bruen och tog ut ungen. Den var iskall, rörde sig inte och man kände ingen puls eller såg tecken på att den andades men eftersom den inte var så stel i kroppen som döda ungar brukar vara så tog jag ut den i solen och satt och andades varmt på den. Det är en häftig känsla då man plötsligt ser att det börjar rycka i ena tassen och sen sakta men säkert börjar röra sig. När den såg piggare ut gnugagde jag den med safirs päls och la den bland dem andra igen. Nu är det bara att hoppas.