Fyra små sötnosar <3

Igår när jag kom hem från Umeå skyndade jag direkt ut i stallet och kollade till ungarna. Det är fyra stycken, tre är mörka eller möjligtvis svarta och en är ljus, blir spännande att se vilken färg den får!

Jag har funderat lite och tror jag ska behålla en franskvädurs hona och köpa in en hane från någon annan uppfödare så jag kan avla lite mer. Sen börjar Safir bli några år så jag kanske behåller en dvärgvädur hona också, om jag får. Men det blir ju lite jobb med så många kaniner men jag tycker ändå det är att komma igång som är jobbigt, sen är själva städandet inte så hemskt. Så kanske.

Den 24maj ska jag kanske på en kurs i genetik och färglära, det blir super kul att lära sig lite om sånt, Jennifer följer troligen med också så då slipper jag vara själv.

Ungar igen :D

Nu sitter jag här i umeå och ler för mig själv. Mamma ringde imorse och berättade att det kommit ungar i natt. Safir hade börjat bädda igår kväll och i morse hade det rört sig i stallet. Jag visste ju att de skulle komma när jag var borta men nog längtar man hem till dem lite, fast efter sju kullar klarar men sig utan de första dygnen då det ändå mest är oro.

Idag när vi var på stan ringde hon igen då med sämre nyheter, på nedervåningen av buren hade det legat en död unge. Känns alltid tungt men om resten överlever är jag glad, något dödsfall per kull är mer regel än undantag. Jag har faktiskt bara haft en kull någonsin där alla ungar överlevt. Men nog känns det ändå. Och även om jag har plockat ut ett antal döda kaninungar under åren så är jag faktiskt glad att det blev mammas jobb den här gången samtidigt som jag önskar att hon slapp det hon som inte valt att föda upp kaniner.

Väntan igen

blogNu går jag och väntar igen. Safir är dräktig och ungarna är beräknade den 23-26april, alltså kan dem komma när som helst! Hon har inte boat något än men det brukar hon inte göra förän timmarna innan och ungarna känns väldigt tydligt nu så dem har "glidit ner" eller vad man ska säga så det blir nog snart. I morgon tar jag bussen till Umeå och kommer hem först på söndagkväll så jag hoppas hon får ungar inatt.

Frasse ungarna växer så man knappt hinner med och om drygt två veckor är dem leveransklara så nu hoppas jag att fler köpare hör av sig. Båda hanarna och en hona är redan tingade men nu hör det bara av sig folk som vill ha hanar och dem är ju slut. Tänkte ha dem ute här om dagen då jag skulle städa burarna men just som jag hade burit ut den sista upptäckte jag att en av dem kröp igenom hålen i rasthagen så då fick jag bära in alla igen och Frank fick ta rasthagen. Förresten så ska jag ringa veterinären och boka tid åt Frank, han fortsätter tappa päls och kliar sig dessutom så det måste nog göras något.

Oj vad dem växer!

Idag var jag ute och fotade dem, det blev inte så många bra bilder då dem har väldigt mycket energi och inte sitter så still så lånag stunder men någon bra bild blev det nog. När jag ahed fotat dem så tog jag in Twist för att visa honom för pappa och när han ändå var inne passade jag på att väga honom. Han vägde 560g. Drygt ett halvt kg!

När han var inne fick han även hälsa på Sessan och Grållan, Sessan som hade sett ungarna förut men då sprungit iväg låg faktiskt kvar men såg inte så överförtjust ut då Twist buffade på henen och skutatde runt, Grållan som adlrig sett honom förut nosade skeptiskt på honom och makde sig bort en bra bit.

R.I.P Moch

Så var de slut för Moch! I morse då jag kom ut ill stallet låg Moch död utanför boet. Det kändes otroligt tomt och fel att gå in och städa undan handduken och pipetten och slänga mjölkersättningen. Jag sparade dock det vi hade fryst in ifall jag skulle ha sådna otur att någon unge i Safirs kull behöver det.

Jag var rädd redan igår kväll då jag la ut Moch i stallet, han verkade slö då men jag hoppades att det bara var för att han hade ätit nyss eller något annat ofarligt men så var det tydligen inte. Och i morse skakade jag då jag gick ut till stallet så det kom ju inte som någon chock att han inte levde men det gör ändå så ont då dem dör! Man tycker ju så mycket om dem... Som igår kväll då jag hade matat Moch så somnade han i mina händer och låg där och var helt oemotståndlig. Men nu är han död.

Sov gott Moch!

Ush vad jobbigt det är!

Matade Mosch i morse och han åt bra och nu ikväll tog jag in honom strax efter nio och vägde honom. Han vägde bara 140g. Jag är så rädd att han sak dö för nu har man ju hunnit fästa sig vid honom och han är ju så söt och go! Efter maten vägde han 145g men då var det ju maten som vägde. Jag ska börja ge honom tre gånger per dygn och fortsätter han magra vet jag inte vad jag gör...

Resten av ungarna mår då bra och en är tingad av en kompis till mig som blivit av med två kaniner på kort tid :(. Sen har jag fått svar på en annons jag la in på ett kaninforum från en tjej i skåne men då är transporten ett problem... Har även lagt in en annons på blocket, här är länken : http://www.blocket.se/vi/15854578.htm

Frank fortsätter tappa päls så jag måste komma ihåg att ringa veterinären men det är svårt att få ihop det med läxorna, ridningen, kompisar och telefontiderna på veterinärkliniken. Me han värkar då itne må dåligt av det så det är då inget akut.

Nu ska jag gå och lägga mig, godnatt!

Finns det liv finns det hopp

I morse kom jag hem från Maja strax innan tolv och jag gick direkt till stallet men jag väntade med att ta in Moch till närmare tre. Jag tog in honom och tyckte då att han kändes piggare än igår även om han fortfarande hade ena ögat igenklibbat och inte alls var som dem andra i kullen. Men jag tog in honom och vägde honom och han hade minskat i vikt med nästan 10g! Just då kändes det hyfsat hopplöst men jag rindge runt massa veterinär kliniker och tillslut fick jag tag på en jourhavande veterinär som osäkert sa att det nog inte fanns så mycket hopp men att han skulle ringa upp på någon timma. En timme senare ringde han med ett enkelt recept på mjölk-ersättning : 250ml mjölk och ett ägg.
Tyvärr hade vi bara mellanmjölk hemma och ju mer fett desto bättre, kaninmjölk inehåller ca 9,5% fett men jag kom på att vi ah rju en bonde i byn så jag ringde honom. Han sa att jag fick komma och hämta mjölk direkt från tanken så jag traskade dit och hämtade nästan en liter mjölk. När jag kom hem blandade jag ihop det och jag hällde upp lite i en plastmugg som värmde en stund i mikron så det blev fingervarmt. Efter det hämtade jag in lilla Mosch och satte mig vid köksbordet med Mosch i en handduk i famnen och en pipet i handen och sen matade jag honom. Jag var livrädd att han inte skulle vilja äta men han åt hungrigt och jag blev så lättad. Då kanske det bara beror på att han inte kommer åt att dricka från Mistel och att dem andra knuffar bort honom, jag var rädd att han var sjuk. Fast risken finns såklart att han har problem att ta upp näringen eller nåt...

Dem andra mår då bra och växer som dem ska men jag har lite dåligt samvete för att dem får så lite uppmärksamhet nu när all min oro och omvårdnad går till Mosch men han behöver den ju! Dem blev ju 3veckor idag så jag ahr grattat dem med en extra puss och ikväll ska jag tärna en morot och ge dem medan Miestel ska få något annat gott att tugga på så hon inte knuffar undan sina ungar.

Varför ska det vara så svårt att inte fästa sig vid de svagaste?

I går när jag vägde lilla Moch vägde han bara 162g, alltså hade han minskat med 7g sen i förrgår. Jag och min brorsa gick ut i stallet och stödmatade Moch med honan, jag höll i och adrian placerade Moch på hennes mage men han snutatde bara lite försiktigt utan att få i sig så mycket är jag rädd

Så imorse vägde jag honom och Flamenco igen, Flamenco som är medelstor har på två dagar ökat från 290g till 320g medan Moch har minskat. Men Moch hade i allafall gått upp 4g från igår och det är ju posetivt, fast ska jag vara ärlig tror jag inte Moch överlever. Men jag vill!
Idag var han slöare än förut och ena ögatvar igen klibbat och de andra var halvslutet men gud så söt han är då han buffar mjukt på min hals och blinkar med sitt svarta öga. Och så är jag fast vid den svagaste igen.

Men bara dåligt går det ju såklart inte med kaninerna! Jag tror Safir dräktig och resten av Mistels ungar mår superbra och är så sociala :) Dock har Frank kala fläckar och han fortsätter tappa päls som han gjort sen jag fick honom i höstas. Måste ta och ringa veterinären på måndag och hoppas han säger att det fixas lätt.

Som alltid kan det inte gå helt bra

Just nu har jag ju en kull franskavädurar som nu är 19dagar (tror jag) och dem otroligt söta tycker jag helt opartiskt :D Dem är helt underbara och är redan nu tillgivna och keliga men en av dem, Moch, är mager och väger bara hälften så mcyket som Hambo som är störst i kullen :(
Jag har sökt på google och olika forum och om han itne ökar i vikt snart ska jag stödmata honom! Igår vägde han 169g och jag ska väga honom nu ikväll igen